mevagodo

Var ganska glad och nöjd i början. Men borde ha skrivit upp det på en lapp, och tagit det med. För glömde snabt bort det.

1. För det första så kan jag det vackra Finska språket flytande
   
   
2. För det andra så tycker jag om att lyssna på Finsk musik
   
   
3. För det tredje så skäms jag inte för att spela Finsk musik för mina vänner på fester
   
   
4. En annan sak som är fullständigt fantastisk om mig, är att jag för det mästa skrattar åt alla de elaka, dumma och fåniga saker som jag gör och säger
   
   
5. Ännu en sak som är fullständigt fantastisk med mig, är att jag ser jävligt bra ut
   
   
6. Folk tycker att jag är fantastisk, för jag gör fantastiska saker som att promenera ute i skogen
   
   
7. Jag står för att min stil är udda och fantastisk
   
   
8. Ett annat exempel på att jag är fullständigt fantastisk, är att jag håller mig lugn och optimistisk i många nedgångar
   
   
9. Flera gånger i månaden lånar och lämnar jag tillbaka böcker, som jag aldrig läste
   
   
10. Ett sista exempel på hur fullständigt fantastisk jag är, är att jag är nyfiken på nya insikter och kunskaper om livet och dess möjligheter.

Min favoritbok heter "Vardagsfilosofi". Den är skriven av en tyska som heter Yvonne Haubrich 2004, trykt hos ScandBook AB, Falun. Boken handlar om den föraktade och missförstådda soffpotatisen. Hur hon kan se sin sanna situation i sitt naturliga tillstånd, på soffan.

Likt Frankensteins monster som bara ville leva i harmoni med människorna, så vill soffpotatisen leva i fred. Hon är inte ute och gör hyss eller moralbrott. Utan hon är hemma på soffan. Där hon blir föraktad för de mäst dummaste anledningar. Soffpatatisen kommer alldrig över för att låna socker. Utan låter bli att baka tills hon varit i affären. Hon låter gott sagt människor vara ifred från sociala tvång, precis som hon själv vill bli behandlad.

För ca ett år sedan läste jag ut boken från perm till perm. Många intresanta fakta kom och försvann. Några stannade kvar. Men jag har inte värnat kunskapen. Så nu ska jag upprepa den. Igår skrev jag om mitt arbetarbakgrund som hindrar mig från intelektuellt beteende. Men jag ska bara läsa de mer intressantare kapitlen (tills jag blivit intelektuell) för att göra det enklare.

Skriva dikter/låtar om det jag har läst och lärt mig, kommer göra det enklare att komma ihåg. Förhoppningsvis kan jag publicera några på bloggen snart. Här får ni ett smakprov på temat.

Igår gjorde jag klart ditt arbete
för du skulle på middag med dina svärföräldrar
Idag ska du göra klart mitt arbete
för jag ska kolla på Desperate Housewives
Värdesätt inte dina svärföräldrar över min tid på soffan
för då måste jag tyvär låsa ner dig

Stressig vardag verkar många ha. Denna bok är en av många man kan ta sig till hjälp, för att sluta bry sig om framgång, människor och prylar. När man ska blir lyckligt, tror jag att det i grunden handlar om att vara nöjd men tillvaron. Inte att man gör som Diogenes, anikens uteliggar filosof, som bode i en tunna på gatan större delen av livet och som föraktade samhällets normer och moral. Det funkar inte på våra bredgrader, där man måste spela med till viss del för att få ha sin soffa ifred, och inte hamna på den kalla vinternatten. Men att bara säga till sig själv.

Mitt liv ser ut så här, och det är okey

Bild: Bibliotekets intenet bok sök

Sammanfattning på föreställningen
Hur vi ska eller kan bete oss på den mångfald av idéer och kultur som vi lever i. Sådant som skiljer sig från våra egna. Och några av de förhinder det finns.

Det bästa med föreställningen
Att man blir påmind om hur den jobbiga verkligheten, egentligen inte är så jobbig. Utan en inkörsport till nya infallsvinklar, på hur man kan göra livet enklare, om man inte kategoriserar grupper efter sina fördommar.

Ett tema
Hur ska man då möta den verklighet som är så annorlunda från våra egna uppfattningar och idéer? Föreställningen ger några infallsvinklar, på hur man kan möta verkligheten som den ser ut. Vi kan t.ex ställa oss de frågor som så tydligt står i början på föreställningens program. Vad är rasism? Vem är rasist? Vem är svensk. Vad är svenskt. Föreställningen ger infallsvinklar på olika synsätt till dessa frågor. Och man kan då ställa sig själv frågan.

Bild: Skannad program till företällningen

"Världens längste man är turken Sultan Kosen" sade damen på tv4 nyheterna igår vid kl.22:00! Dirket när hon kallade mannen för turken så tänkte jag på att det lät helt fel. Säg ordet turk och lyssna på det. Det låter inte possitivt. Det är som ett nedvärderande ord för personer som kommer från Turkiet. Ni vet som när man är med sina rasistiska vänner och talat illa om turkar, att alla invandrare som är kriminella är "turkar" o.s.v. (även om det inte är turkarna som är det). Turk låter helt enkelt fel! Hur kunde tv4 kalla en människa för turk?

Däremot (on the contrary bitch!) låter det mer positivt att säga svensken, amerikanen, norsken, tysken och busen än att säga turken! Varför är det så? "En lång svensk" låter okey. "En lång turk" låter som något finentligt i likhet med att som vit snubbe säga neger (på amerikanska) till en myrkhyad kille (i amerika) som är en av de s.k. brother, bro, niger och liknande 'shit' (inte som Obama!). 

• Varför är det mer okey att säga busen än turken?
  
  
  Bild kopierad från Alta Vista bilds sökning

Det är känt för mig att jag tar mig an väldigt många projekt, och gör många planer. Som att göra film och skriva, skapa bättre relationer med nära och kära, jobba för ett lyckligare liv, bli värdels idrottare och andra helt orealistiska projekt och planer som aldrig kommer till verk. Jag har alldeles för höga krav på mig själv.
     För det är så att de flästa, om inte alla, planer som jag gör mig aldrig kommer till verk. Jag kan låna ett tiotal böcker ibland och vara helt inriktad på att läsa och skriva något genialt om dem. Jag kan göra ett helt orealistiskt träningsprogram, utan någon som helst prövning på att min kondition klarar det. Och en massa andra, ibland helt ointressanta, planer kan jag göra mig, och alldrig utföra och slutföra dem.
     Men jag har till viss grad lärt mig att reglera den massa av antaganden som jag tar på mig. Som med böckerna. Jag behöver inte läsa dem. Och jag vet att jag inte orkar skriva något genialt om dem. Så jag kan enkelt gå tillbaka med dem till biblioteket eller bokhyllan. Samma sak med träningsplanerna. Fan jag orkar inte hålla på så hårt som jag tror mig kunna göra. Och jag behöver definitivt inte ta mig ann ointressanta planer. Och det är okey.
     Jag måste lära mig att reglera andra planer! Jag måste förstå att jag bara är männsklig. Att jag inte kan utföra projekt, som jag tror mig kunna klara. Jag måste förstå att jag inte behöver ha höga krav på mig själv.


Min f.d. tog denna bild med sin kamera på vår typ 4 date.

Man behöver inte vara världens bästa, eller ens dugligt bra, på något.

Tänkte börja med en serie som grundar diskussion kring boken "Att välja glädje" av Kay Pollak 2001. Jag utgår från egna tankar kring det som sägs i boken. Eventuellt kommer jag diskutera vad andra har sagt också.

Viktigt att nämna är att jag är väldigt noob i både bloggning och argumentering. Så förvånas inte av att det är något som är konstigt. (Som om någon skulle förvånas av det som står i en blogg).


Jag vill gjärna ha en diskussion här på bloggen. Så var med på vad som kommer framöver.

Bilden hittade jag från en Google sökning

Hello my daughters!

This is Migael talking

Soon my plans of going through Europe, on a bike and by train, with a friend of mine, shall be ready.

We will camp on camping places, and couch surf.

Do you know what couch surfing is? No, you do not know what that is. It is when you stay at peoples couches, through out the road, on your tripp. There is a webpage for this. Google it!

The plan so far is to travel by train with our bikes onboard, through Sweden, al the way down to the bridge to Dane.

We will cycle through Dane, by the coast to the Nederland's.

In The Nederland's we will probably stay wit a friend of the friend of mine.

Then bike to Belgium, and stay there with another friend of the friend of mine. Hopefully Van Dame is there so I can pick a fight with him and get my ass kicked. No. I won't pick a fight with Van Dame.

Cycle through Germany, where I hope we can get a couple of couch surfing homes, because on the map it looks long.

After Germany we go to Poland and stay there with a fried of mine, whom I met in Taizé, France, last summer. 

Czech Republic, Austria, Italy and Switzerland will be crossed by cycling and couch surfing and camping.

Last but not least. We cycle in to Taizé, France.

We will stay in Taizé, from about the end of August, as volunteers until June next summer.

Then to the summer of 2010 we will cycle home to Sweden.

This has been a vlog by Migael. Take care of you're selves my daughters.